När bigarråträdet slår ut… då…

Idag var dagen då B&B-gästerna satt ute och åt frukost för första gången i år och bigarråträdet började blomma. Och krikonet. Så om jag inte får någonting gjort alls under de närmaste dagarna så vet ni med säkerhet att jag sitter därunder precis som Ferdinand och bara njuter…

Äh! Skoja bara! Ni som känner mig vet att det nog aldrig kommer att hända. Det har jag inte riktigt ro till. Men jag önskar verkligen att jag hade. Att stanna i stunden är en konst som jag långt ifrån behärskar. Hur jag än övar, övar och övar. Det finns ju så många ”ska-bara” och ”visst-vore-det-väl-ändå-roligt-om…”. Huvudet svämmar ständigt över av idéer, och tiden fylls av nya projekt. På gott och ont. För de är ju väldigt skojiga. Både att tänka på och att genomföra. Men just nu blommar bigarråträdet, så nu går jag ut. Och övar.

Vårt senaste projekt – drivbänkar för grönsaksodling vid groventrén. Från en lös tanke någon gång under påskhelgen, till verkstad med start idag. Inte riktigt klart förstås. Men snart.

Zelda vet i alla fall hur man ska ”slacka”.

 

Jag ser ljuset

I går morse vaknade jag alldeles för tidigt för en lördag av att någon lös på mig – rakt i ögonen. Det var inte barnen, vilket jag trodde utan SOLEN. Den sken rakt in genom sovrumsfönstret med all sin kraft och påminde mig om att jag, om vi alls ska få sova i sommar, behöver sy klart de där gardinerna som jag började med i oktober. Vilket härligt litet ”problem”!

Ute kvittrar fåglarna, snödroppar och vintergäck tittar upp lite var stans och av snön finns inte en fläck kvar. Jag vet att det är för tidigt att hoppas, men ändå. Om bara ett litet sportlov så är det mars. Tänk om det ändå är så att det är våren som är på intåg? Det vore ju inte mer än rättvist som kompensation för i fjol när snön låg kvar till Valborg om ni frågar mig…

Ha en riktigt skön solig vårlik söndag allihop!
Och faster Gunilla – Grattis på födelsedagen! 

Bättre sent än aldrig?

Så var det alldeles beckmörkt igen när man går upp på morgnarna. Och i morgon väntas den första snön om meterologerna får rätt. Det är snabba växlingar måste jag säga. Var det inte i förra veckan som jag senast åt lunch på altanen? Jo, jag tror det. Lite svalt var det förstås, men i alla fall. Snö?

Den vackra och varma hösten har fått mig att tro att det fortfarande är mitten av september, och trädgårdsplaneringen här hemma är därefter. Ingenting är klippt, trädgårdsmöblerna står fortfarande ute och de tulpan och vårlökar som jag var så redig och köpte i slutet av augusti för att för en gångs skull plantera i god tid fortfarande inte är helt i jorden. Det har liksom inte känts som någon större brådska när det fortfarande har varit så varmt.

Men igår kom i alla fall merparten av lökarna i jorden. Bara 25 kvar att trycka ner idag (jo jag älskar tulpaner och vårlökar, det ska vara massor!). Det får bli i eftermiddag. Då är de i alla fall i jorden innan snön faller, sen får vi se till våren om naturen också håller med mig om att det var ”bättre sent än aldrig”.

Nä, nu ska jag tända ljusen i köket och gå upp och väcka mina små sötnosar. Frukost och skola väntar förstås. Ha en bra dag allihop!

Nyponkrans till dörren – För brevbärarens skull

Vår brevbärare har varit lite less på mig. Eller rättare sagt på vår stora rosenbuske precis vid brevlådan. Flera gånger de senaste veckorna har jag fått små meddelanden om att jag behöver klippa den. Och javisst, jag vet. Den hänger över, och ganska mycket också. Men den är ju så vacker när den gör det! Tycker jag alltså… Brevbäraren som behöver böja sig inunder för att lämna posten har en annan åsikt, och det kan jag ju förstå. Så idag gjorde jag slag i saken.

Av den forna så pampiga halvvilda busken återstår nu ett vältrimmat exemplar som jag hoppas att hon kommer uppskatta. Och på köksdörren hänger resterna. De långa grenarna och alla nyponen blev en finfin krans. Det som blev över stack jag ner i krukan bredvid. Enkelt, spretigt – och höstigt. Me like!

Nu är det dags att laga lite middag till killarna, sedan ska jag gå ner till Hamnkrogen och träffa några trevliga Vaxholmsföretagare. Vi ska planera en Strömmings-/Hållbarhetsvecka här i Vaxholm till våren men många sköna aktiviteter. Ska bli riktigt spännande. Mer om det längre fram!

Nu kan du uppleva ännu mer av Vaxholm!

Idag är ingen vanlig dag, för idag släpps Appipelago – skärgårdsappen som jag har jobbat med (dygnet runt känns det som) de senaste månaderna. Vilken lättnad och glädje! Och vilken ångest! För tänk om ni inte gillar den?? Tänk om ingen förstår att den finns och kommer att ladda ner den?…

Visst är det väl knäppt? Att man så ofta börjar i den änden och tänker ”tänk om inte”, istället för att bara säga Yes! Nu kör vi!
Att inte oroa sig, ha lite mer rak rygg och våga tro 100% på att det vi gör och har gjort blir bra och kommer att landa väl. Det behöver vi nog bli lite bättre på till mans. I alla fall behöver jag det.

För JAG vet ju faktiskt att appen är bra. Riktigt bra till och med! Att den kommer hjälpa många att hitta boenden, aktiviteter och restauranger som passar just dem. Och att de som vill nu kan få en guidning bland alla de spännande sevärdheter som finns här i Vaxholm direkt i mobilen. Så snart de närmar sig något intressant kommer de att få ett meddelande i telefonen och vips kan de både höra och läsa mer om vem som bott i huset, eller vad som har hänt på platsen tidigare. Det är ju så rätt coolt. Det tycker i alla fall jag. Och det tror jag att ni också kommer att tycka när ni laddat ner den. Så det så!

En annan cool grej som vi just har landat är den laddningsstation som Jesper och Jonas (hans bror) placerade på kajen vid hotellhörnan i Vaxholm igår eftermiddags. I den finns en lokal wifi-zon och de vanligaste mobilladdarna. Så nu kan alla som vill både ladda telefonen och surfa trådlöst där utan att det kostar dem någonting. Och turisterna behöver inte oroa sig för dyra roamingavgifter. Det kan vi tacka Net 1 för som sponsrat oss med nätverket.

Jesper och Jonas jobbar för fullt för att få allt på plats.

Första besökaren kom bara någon minut efter att allt var klart!

Vad skönt det är att vara i kapp

Nu blommar bigarråträdet, plommonet, ginsten, gullvivorna, tulpanerna och vitsipporna. Allt på en gång, En kort stund.

Jösses vad skönt det är att vara ikapp! Hela dagen har jag suttit med papper, och bokföring, fakturor från snickare och kvitton från bygget vi håller på med huller om buller. Men så, helt plötsligt, är man igenom, och det är märkligt hur man nästan kan känna stressen släppa från axlarna. Jag hatar verkligen att inte ha kontroll och ordning och reda. Så i rena glädjeyran passade jag på att ta ett tag med dammsugaren också och få bort lite byggdamm. Underbart!

Nu börjar Eurovision. Men jag tror att jag ska ta en kvällpromenad med Zelda först och chansa på att inget spännande händer innan vi är tillbaka. För våren är jag inte riktigt i kapp med. Den står i full blom utanför fönstret och jag har knappt fattat för att jag har jobbat för mycket. Nog med det! Nu går jag!

Morgonyoga i trädgården och kvällsmys i soffan

Den här dagen hade inte kunnat börja bättre. En god vän hade bjudit in en av Vaxholms yogainstruktörer för att hålla en egen klass hemma i trädgården och undrade om jag också ville komma med. Jag yogar inte ofta. Men varje gång jag gör det tänker jag att det ska bli en vana. Idag blev inget undantag. Solen sken, fåglarna kvittrade och det var alldeles ljummet fastän klockan bara var nio. Inte blev upplevelsen sämre av att hon råkar ha lyckan att bo på en av Vaxholms underbara sjötomter. Så ja, i morgon bitti ska jag yoga igen. Hemma hos oss. Men då utan instruktör…

Sedan kom ju killarna hem idag från sin semester med kompisarna till Legoland och Öland. Vilken lycka! Det har varit väldigt tyst här utan dem. Så nu i kväll har vi bara myst. Ordnat årets första grillmiddag (jo, jag vet att vi är sena…) och kurat upp oss i soffan med en film. Nu sover de som små grisar där uppe och jag ska snart göra detsamma. I morgon har SMHI lovat en ny skön försommardag!

Tur att folk är hederliga!

Jo, jag drömmer nog lite, för än verkar det vara en stund till vår. Men snart är det väl ändå dags att borsta fram krokusen under löven?

Det är ju tur att Vaxholm är en hederlig plats. I morse när jag stack näsan utanför dörren för att kolla termometern så stod min handväska på trappan – fullt synlig och helt öppen. Jag måste ha ställt den där när jag tog upp nyckeln för att låsa upp efter att jag varit och handlat i går eftermiddags. Först tänkte jag hjälp! Men allt fanns kvar. Puh! Dags att börja bli lite mindre disträ tror jag, eller kanske bara ge upp det där med att göra så himla många saker samtidigt… Men hur gör man det?

Idag har varit en dag när det varit full fart med appen, den där digitala skärgårdsguiden ni vet som jag håller på och jobbar med. Jag har grottat ner mig i Vaxholms olika sevärdheter. Roade mig med att räkna dem – 59 stycken. Minst. Och då har jag ändå sållat! Otroligt! Nog för att jag visste att det finns mycket att se och uppleva här – men så mycket! Då har jag inte ens tagit med alla vackra vyer, strandkanter och härliga butiker, caféer, restauranger och B&B:s!

Idag är också dagen när jag såg den första snödroppen vid knuten. Äntligen! Precis vad jag behövde för att känna att det nog blir vår ändå. Det är nästan så att man misströstar. Det är fortfarande alldeles för mycket snö i trädgården för att det ska kännas som mars om ni frågar mig, och i morse stod temperaturen på minus 10 grader! (What?!) Det hann jag se innan jag tog med mig väskan in från trappan.

Nu blir det genrep

Det här är jag, exakt den här tiden förra året.
Kanske vågar jag plantera ut de första penséerna i morgon?

Fredag. Solen lyser, fåglarna kvittrar och snön smälter. Kan det bli så mycket bättre?
Idag har jag ägnat dagen åt att städa och fixa. Antagligen helgerån så här på internationella kvinnodagen, men för mig kändes det faktiskt som en skön paus. Jag älskar ju att gå här hemma och fixa och pyssla, men den senaste veckan har gått i ett med in- och utcheckningar, och så massor av jobb med appen – den där digitala skärgårdsguiden som jag håller på och ta fram. Superroligt alltihop men ganska intensivt. Det är en hel del som ska komma på plats innan lanseringen i juni. Men som alltid – det man gör av hjärtat och med glädje orkar man jobba lite extra för!

Nu är det strax dags att slå igen datorn och göra helg. I kväll ska vi ska gå på genrepet av Melodifestivalen på Friends Arena. Det ska bli riktigt kul! I morgon hoppas jag på en lika solig dag som den här. Är lite sugen på att ta fram utemöblerna ur vinterdvalan och ordna några fina vårvinterkrukor vid dörrarna, men någon sa att det ska bli svinkallt igen de närmaste två veckorna. Det kan väl ändå inte vara sant?

Har ni sett vår trädgård i ”Fixa vår”?

I morse var jag på möte om hur Vaxholm kan bli en ännu mer attraktiv destination för alla besökare. Det är verkligen en spännande fråga! Jag tycker visserligen att det redan är helt fantastiskt här ute och jag känner mig så lyckligt lottad som får bo här i skärgården. Men det är klart – bra kan alltid bli bättre…  :)

Det är kul att blanda perspektiven tycker jag. Att ena stunden tänka stort och brett, hur hela Vaxholm kan utvecklas som besöksmål, och i nästa planera och förbättra i det lilla så att Vaxholms B&B blir ännu mysigare och trevligare att bo på. Snart drar ju faktiskt säsongen igång på allvar. När jag gick förbi blomsteraffären på väg hem från mötet hade de laddat upp med glada påskfjädjar och videkvistar. På Magasinet hängde gigantiska påskägg i fönstret. Det påminde mig om att det ju faktiskt bara är en knapp månad kvar till påsk. Dags att sätta fart!

Redan nu vet jag att jag vill göra det ännu mysigare i trädgården, och skapa ytterligare en uteplats för gästerna. I fjol kom det till nya blomlådor längs gatan för att rama in. Men kanske kan vi göra det ännu mer ombonat på något sätt?

Kanske blir det kajaker också. Vore inte det härligt? De skulle kunna hänga på väggen vid B&B och så får de gäster som vill låna. Vi har ju nära till vattnet. Bara att dra ner kajaken till Roddarhuset här nedanför, lägga i den och paddla på upptäcktsfärd längs viken.

Vill ni få en liten flukt redan nu om hur det kan se ut här i maj? I så fall kan ni kika i nya numret av Allt om Trädgårds specialtidning ”Fixa vår”. Där är vi med i ett reportage som fotograf Anne-Charlotte Andersson med bloggen Mitt liv på landet gjorde här förra våren. (Eller så kan ni titta på de bilder som jag lagt upp i albumet Vår på B&B här på bloggen förstås). Maj är väl ändå årets vackraste månad?